Svarar på de fem första

Fick ett gäng frågor av Marie som hon var nyfiken på svaret på. 26 st närmare bestämt. Jag hade ju sagt att ni gärna får ställa frågor om ni är nyfikna på något och det tog hon fasta på. Är nästan lite förundrad över att det finns så mycket min syster inte vet om mig! I vanliga fall hade jag ju svarat i kommentarsfältet som jag brukar, men eftersom det var lite väl många frågor väljer jag att svara på dem i ett inlägg och så delar jag upp det lite. Här kommer de fem första:

Vad har du lyssnat mest på för musik på sistone?

När vi åkte till Göteborg hade vi i-poden på "blanda spår" så då blev det allt möjligt. Sen tröttnade vi på den saliga blandningen och lyssnade på soul/funk av Tower of Power. Annars vet jag faktiskt inte vad det har blivit mest. Just nu funkar varken spotify eller grooveshark så jag lyssnar på en Ljuva 60-tal-skiva.

Har du någon favoritdoft?

Som Henric doftar, det är det bästa som finns! Och annars flera av hans parfymer... Nybakat doftar ju ljuvligt! Gillar också när det doftar melon på något vis. Och nyponrosor. Ska jag säga parfym så är min favoritparfym nog "Moonflower" från Body Shop.

Finns det någon möbel du önskar att du hade?

Kanske ett vitrinskåp eller en sekretär. En till soffa? En till arbetsbänk i köket. Finns dock tyvärr inte plats för något av det och framförallt inte arbetsbänken i köket... Men jag hoppas på att få upp en helfigurspegel ur källaren snart!

Vad är ditt tidigaste minne som du kan komma på?

Är inte helt säker på att det är ett riktigt minne. Jag minns något från en födelsedag. Vi satt vid soffbordet och det fanns en chokladtårta med mandelspån på. Jag trodde alltid när jag var liten att det var från när jag fyllde två, men kan man minnas saker från så tidigt och vet man ens vad mandel är på den tiden så det är något man kan komma ihåg? Jag vet inte alls jag, vad det där kommer ifrån, om det är något jag har drömt eller om det är äkta.

Tycker du att det är viktigt att man gillar huvudpersonen i en bok eller film?

Nej, det tycker jag inte. Tyckte nog det var viktigt när jag var yngre, men inte nu. Däremot märker jag att jag ofta letar efter en karaktär i boken eller filmen som jag kan identifiera mig med. (Känns dock ganska surt när det visar sig att denna person är mördaren eller nåt sånt där) Det kan vara ännu mer intressant när man inte alls kan identifiera sig med huvudpersonen faktiskt eller inte ens gillar personen. Fast ibland är det givetvis bekvämt när jag gillar huvudpersonen också, absolut!